En fråga som engagerar

Söndagen efter utnämningen av Strandskyddsdelegationens ledamöter var jag bjuden till öppet hus med brunch i några vänners trädgård. Det var slutet av april, vårsolen sken och stämningen var avslappnad. Jag befann mig snart i samtal med en ny bekantskap. När vi kom in på mitt nya uppdrag blev han omedelbart mörk i blicken: Han hade inte mycket tillövers för varken strandskyddsreglerna eller hur de tillämpades.

Under ett halvårs tid hade han gått bet i den enligt hans mening krångliga processen för att få dispens för åtgärder på sin tomt – åtgärder som han bedömde som små i jämförelse med vad som i övrigt utförts i grannskapet. Han hade lämnat handlingar och förtydliganden, jagat handläggare och till slut fått ett som han tyckte obegripligt avslag. Han avslutade sin berättelse med föresatsen om att en annan gång börja med att anlita en advokat!

Många som arbetar med strandskyddsfrågor känner igen sig. Området engagerar och många är berörda. Frustration finns bland dem som värnar möjligheten att utveckla och bygga i strandnära läge, såväl som hos dem som slår vakt om att bevara och skydda samma områden. Frågan är om vi kan påverka hur strandskyddsreglerna uppfattas? Går det att förbättra hur vi tillämpar regelverket och stödja flera syften samtidigt?

Klivet ur konfliktfällan

Strandskyddsdebatten kryllar av klassiska motsattsförhållande och konflikter. Medborgare ställs mot byråkrater, stat mot kommun, individ mot kollektiv och storstad mot landsbygd. Listan kan göras lång. Konfliktperspektivet förenklar när det gäller att tydliggöra problem eller understryka en poäng. Men det har också sina klara begränsningar när kunskap ska delas och nya lösningar ska tas fram.

Strandskyddsdelegationens utgångspunkt är att erbjuda en nationell arena för samverkan och dialog. Ambitionen är att öka regelverkets legitimitet och skapa förutsättningar för en förbättrad tillämpning. De många organisationer och människor vi hittills varit i kontakt med ger – tvärt emot vad tidningsrubrikerna tenderar att förmedla – prov på insikt om frågornas komplexitet och vilja till att delta i lösningarna. Det finns anledning till försiktig optimism.

Strandskyddsdelegationens framgång är beroende av kunskapen hos dem som dagligen arbetar med strandskydd och samhällsplanering. Denna kunskap tas nu till vara, integreras och utvecklas för att vi ska kunna erbjuda kompetensinsatser och verktyg på bredden. Det ska bli enklare att tillämpa strandskyddsreglerna.

Representanter från kommuner, länsstyrelser och myndigheter har i dagarna engagerat sig i fyra arbetsgrupper för att utveckla rekommendationer och arbetssätt som kan komplettera och ”docka i” de initiativ och myndighetsuppdrag som angränsar till delegationens uppdrag. Arbetsgruppernas nyckelområden omfattar tillämpning som bl.a. handlar om bemötande, beslutsfattande och planeringsarbete, tillsyn som fokuserar på reaktivt och proaktivt tillsynsarbete, tillväxt som sätter extra fokus på möjligheterna till landsbygdsutveckling och öppna data, som kommer att arbeta med att tillgängliggöra information för bättre beslutsunderlag.

”Nytänkning” välkomnas

Strandskyddsreglerna hanterar viktiga värden. När skyddet infördes 1952 var det för att trygga allmänhetens tillgång till stränderna. Under åren har reglerna utvecklats för att möta de behov som förändringar i samhället fört med sig. 1994 vidgades strandskyddets syfte till att omfatta skydd för växt- och djurliv, och 2009-2010 gavs bland annat nya möjligheter till landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Att dessa – och andra – angelägna värden kan stå i konflikt med varandra är väl känt, men kan de också balanseras, samexistera och rent av förstärka varandra?

Bloggstafetten lämnas vidare med intentionen om nytänkning och lärande. Företrädare från skilda perspektiv och kunskapsområden ska få tillfälle att lyssna in varandra, tala till punkt och peka på goda exempel och nya lösningar.

Stafetten går vidare till…

Stafettens första gästbloggare är Ulf Silvander, generalsekreterare för Svenskt Friluftsliv. Bloggstafetten lämnas med frågan: Hur kan friluftslivets intressen förenas med landsbygdsutveckling och boende i strandnära lägen?

Lärke Johns, ordförande Strandskyddsdelegationen